måndag 13 december 2010

Att förändras

Jag fick ett mail igår av en... bekant, föredetta vän? Nåja, av en person som jag inte kommer överens med av olika anledningar. Hon har en blogg och undrade om jag var personen som skrivit till henne på den.
Det var inte jag och det är litegrann så att jag blir besviken på henne för att hon tror det. För, vad skulle jag ha att vinna av det? Det var flera år sedan vi hörde av varandra(tror jag, det känns som det iaf), varför skulle jag helt oprovocerat bara hoppa på henne på hennes egen blogg och skriva nåt elakt? Ja, nu antar jag att det är nåt elakt skrivet, jag har inte varit in och kollat fastän jag nu är nyfiken på vad det står där. Finns det nåt i texten som härleder till mig? Men, nej. Det ger inget att leta efter svar, det är bättre att lämna det därhän och gå vidare.

Det är ofantligt svårt för mig att göra sånt, att sluta kämpa och inse att det kommer inte bli bättre. Det kan däremot alltid bli värre. Vissa saker måste man sluta kämpa för, kan hända att det är enda sättet som saker faktiskt kan lösa sig på.
Lämna det dåliga, det som stjäl att kraft och energi av dig, ingen behöver energitjuvar utan gå bara därifrån och gör något som du själv får ut nåt glädjande av.

Detta är inte riktat så att personen i fråga ska ta illa upp av det och bli arg. Jag menar inte att utmana henne och dra upp allt en gång till. Jag skriver bara av mig.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Är uppriktigt glad att du svarade på mitt mail. Tack!

/T

Mirfak sa...

Ja, jag kan bara hoppas att jag inte fortsätter vara personen du först riktar misstankarna mot. Ta hand om er, hela familjen.