Bloggutmaning 1 - Mitt första lajv

Mitt första lajv var Oro på Halta Paddan i Trollpacks regi. Det var två av mina vänner som drog med mig på det som en variant av möhippa. Lajvet var nämligen en vecka innan mitt bröllop. Min blivande man fick mina vänner att lova att jag inte skulle återkomma med några blåmärken ;)
Jag var alltså ganska sen med att börja som lajvare, men lika roligt hade jag ändå.
Mina vänner och jag spelar ofta rollspel och två av oss hade inte testat på lajv tidigare, men ofta varit intresserade av det.

För att göra saker så lätt som möjligt för oss valde vi att spela människor istället för alver eller nåt liknande. Det lät som att det skulle vara det enklaste valet, man skulle inte behöva några spetsiga öron eller komplicerad sminkning.
Jag hade ju dessutom inte så mkt tid över till det här, med ett bröllop som närmade sig med stormsteg.
Vi hade nästan rätt. Visst, man behövde inte spetsiga öron eller besvärligt smink, men kläderna vi hade var väl inte helt korrekta. För det första tänkte vi bara medeltid, så klänningar och sånt kändes självklart. Men det fick vi backa på.
Här skulle det vara mongolska kläder, inga klänningar eller sånt, utan rejäla kläder man kunde röra sig bra i ute i skogen. Våra kläder höll väl inte helt det måttet den gången, men det var ingen som klagade :)



Lajvet var väldigt kul. Första dagen kom de elaka rödsvarta sigram (mörkeralverna) upp till lägret och blotade oss, vi skrek och det var jättehemskt. Senare kommer grå strandare (havsalver typ) upp och tycker synd om oss, lovar oss sitt beskydd under tiden vi är där för att byta till oss det livsviktiga saltet vi är där för. Dom bjuds in i tältet och äter god mat med oss samtidigt som vi är livrädda för dom.
Under första natten blir dock den ena av mina vänner sjuk, svininfluensa, och åker hem tillsammans med min andra kompis. Jag beslutar mig dock för att stanna kvar då jag inte ska åt samma håll som dom och jag verkligen har roligt på lajvet.

Lajvet fortsätter med mer spännande inslag. Orcherna kommer och hälsar på, dom gillar vi verkligen. Lite rädda är vi kanske fortfarande för dom, men mindre rädda för dom än för alla sorters alver.
Det är så mkt som händer efter det att det är svårt att få med allt, kommer iaf på lite punkter till nästa del ju mer jag minns av det första lajvet.

Slutsatsen av detta lajv var iaf att jag fortsatte, inte bara det, jag blev inom kort folkgruppsarrangör för människorna och numera är jag även vice ordförande för lajvföreningen SLI här i stan.