Hemma hos föräldrar, borta från oljudet...

Nu har vi rymt från oljudet och stöket hem till föräldrarna mina. Här är det lugnt och skönt, vinden viner med snön utanför, men det stör inte mig det minsta :)
Behöver ju inte fara nånstans, utan kan bara ha det fridfullt här och lyssna på Leif när dom ringer och erbjuder han det ena jobbet efter det andra :) Han har det verkligen jobbigt som arbetslös ;)

Har bakat en massa muffins åxå, blev tre plåtar. Det borde räcka ganska bra till mammans födelsedag, om dom inte hinner bli uppätna innan dess då...

Innan vi for så hade dom börjat riva köket. Det kommer bli spännande att se hur mkt dom har hunnit göra innan vi är tillbaka. Hoppas att dom gjort det som lever om mest under tiden vi varit här iaf :)



Så där har köket sett ut, har dock borta sladden till kameran så vi kan inte visa hur det ser ut nu. Men föreställ er att allt är borta. För så såg det ut igår. Dom slängde ut all interiör genom fönstret, direkt ner i en kontainer... Kvar var spisen och kyl/frys.

Har inte så mkt mer att komma med nu, återkommer när vi vet mer om jobben Leif får kastade på sig :)

från en byggarbetsplats till en annan

Jag har gått hemifrån för att slippa höra ljudet av borrar och sågar ett tag och hamnat nere vid älven vid en annan byggarbetsplats. Fast nu sitter jag ute i solen, och här borrar dom i trä inte i betong. Så jag är ganska nöjd ändå :)
Har varit till Leif med PP-tröja så att han kan göra lite reklam när det kommer en massa gymnasieelever till hans jobb. Lite lustigt är det ändå att välja personen som jobbar sin näst sista dag till representant för att visa upp företaget för elever. Men, det funkar väl. Han kommer ju göra ett bra jobb ändå :)

Dom har börjat ordentligt med ombyggnationen hemma nu. Första dagen rev dom väggen från förrådet ut mot köket och byggde upp en ny, igår borrade dom hål i golvet där inne för avlopp och sånt. Det blir spännande att se slutresultatet :)

Leif fick inte jobbet på Google den här gången, så vi kommer inte flytta till Zürich. Det är både bra och dåligt. Bra för att jag verkligen trivs i stan och vi har många vänner och bra socialt liv här. Tråkigt för att det hade varit en mkt häftig upplevelse.
Men, han kommer att söka det igen och det kommer att gå ännu bättre då. Bara skaffa sig lite mer erfarenhet så är jobbet hans :)

Tidigare i veckan var jag till Öjebyn och hälsade på. Åkte in till Grans och var med på en föreläsning om vinbär för vuxeneleverna. Det var roligt att sitta i skolbänken igen, fastän jag inte blev lika anonym som jag hade trott. Tänkte sneaka mig in och smälta in med de andra, men det var bara 4 elever, så jag syntes ganska bra ;)
Vilket å andra sidan innebar att jag pratade med en av eleverna om Alnarp som hon var väldigt intresserad av samt föreläsaren Elisabeth Öberg om företaget mitt. Vi bytte visitkort så man vet aldrig vad det kommer att innebära ;)
Efter föreläsningen gjorde jag Déle sällskap i växthuset och vi donade på där ett bra tag. Skönt att få stoppa ner fingrarna i jord och känna sig som hemma :)

Jag hann tillbaka till stan i tid för att vara med på vattengympan. För andra gången stod jag på land och övade tillsammans med Josse för att vara hennes vikarie dom gånger hon är sjuk. Det är jättebra :) Jag behöver inte betala för dom ggr jag är på land och jag kommer till och med få betalt då jag är vikarie! Dock så är det mkt hårdare att vara på land. Jag kan inte anstränga mig till 100% hela tiden, för då orkar jag inte hela passet... Kanske är bra om intruktören orkar visa rörelserna? ;) Och träningsvärken som kommer efteråt! OMG Säger jag bara! Det tar mkt hårdare...

Imorgon lämnar jag maken hemma igen och åker till Övik för att vara social med Emmy ett tag. Senast vi träffades var bröllopet, så det är ganska längesen.
Det är trevligt med bärbar dator och mobilt bredband. Bra att kunna ta med sig det var man än far :)

God morgon!

Vad tidigt det är, så här tidigt var det ett tag sen jag var uppe. Jag har dessutom varit vaken i en timma redan. Får se hur länge jag orkar hålla mig igång. Det finns en stor möjlighet att jag kommer att somna nån gång senare idag :)
Jag har iaf vinkat av min make, han har påbörjat färden söderut till Googles kontor i Zürich. Han ska dit på arbetsintervju.
Det är typ hur häftigt som helst! Och väldigt skrämmande :)
Håll tummar och tår för honom imorgon, jag är själv ganska säker på att han kommer göra superbra intervjuer och kommer hejja för fullt här hemma för honom :)
Det är slutstationen han är på, efter tisdagen så har han gjort det han kunnat (den här gången) för att få anställningen. Han har redan haft 3 intervjuer med dom, så han har kommit sig långt redan :)
Det är skitcoolt :)

Själv har jag idag tänkt ner på museumet här i stan och titta. Det var länge sen jag var där och jag tror inte jag har några andra planer för dagen :)
Att röra på sig är bra, att titta på intressanta saker gör det lättare att röra på sig åxå :)
Nu ska jag ta frukost och passa på att titta på nån bra serie innan oljudet av borrarna börjar!

bra onsdag!

Det var det verkligen!
Vi åkte till Ume för att lämna några katter där (nej, inte våra, utan två andra söta saker. Fast den ena var inte så söt... Han var en smula rakad, dvs allt utom svans, ben och huvud. Skummare utseende får man leta länge efter. Men han är utan tjorvar och trassel i pälsen nu iaf!) och hittade på en massa mer roliga saker.
Det är ju så att den andra arrangören för människorna i lajvvärlden Elaria bor där, så vi åt först lunch ihop. Sen visade det sig att hon bara hade 1-2 timmar kvar på dagen, och det kunde vi vänta på :)

Så vi hann med att planera en hel del! Datum är satt, plats är bokad, lajvet finns ute på Lajvnorr och där finns en länk till forumet som vi använder hyfsat flitigt :)
Har byggt lite mer på wikisidan, för jag fick användaruppgifterna till människornas (haha, det känns så lustigt att skriva människorna hela tiden. Men... Nu är det alltså en lajvvärld vi pratar om) mail så jag hittade en massa mer information där. Sagor och sånt!
Hittade några krönikor åxå, så dom ska jag nog ta och lägga ut sen :)
Kanske jag rent av ska skriva en egen krönika om vad Mussla upplevde?

Nu är det bara att vänta på att folk ska anmäla sig åxå... Woho!

Arbetscoach

I måndags hade jag mitt sista möte med min arbetscoach Mari Sundqvist som har ett samarbete med Kunskap och Kompetens.
Jag hittade henne via arbetsförmedlingens sida där man hittar arbetscoachar som är fristående från arbetsförmedlingen. Jag ansåg att det skulle vara bättre än att ta en som jobbar på arbetsförmedlingen. Jag tror fortfarande att det var rätt beslut :) Nån som har andra idéer och synsätt från dom, och andra kontakter.


Mari har hjälpt mig en massa. Hon har bejakat mina idéer och kommit med bra förslag på hur jag ska komma mig vidare från att vara arbetslös. Vi har diskuterat olika riktningar för mig, diskuterat vad jag är intresserad av och hur man kan dra nytta av det för att utvecklas vidare.
Det vi har pratat om är alltså inte direkt att ta vilket jobb som helst, utan personlig utveckling som leder till jobb.
Jag kommer att sakna våra samtal och känslan av energi när man går från dom, men vi kommer nog att hålla kontakten även nu när hon inte är min arbetscoach längre...

Så, söker ni en bra arbetscoach i Skellefteå som ger massor med inspiration, så kan jag verkligen rekommendera henne!

Inspirationsfattig

Där är jag idag. Har ingen inspiration till vad jag ska göra. I flera veckor har jag tänkt på att jag skulle kunna rita en massa nu när jag har tid över. Men, jag kommer inte på nåt att rita. Visst kan jag få en massa tips om olika motiv, men inspirationen saknas...



Idag verkar den saknas på fler fronter än bara till att rita.
Men jag ska äta frukost och titta på Dollhouse, det kan ju hända att lite mat får upp energin och jag blir inspirerad till att göra en massa saker :)
Jag borde gå ut i det härliga vädret, (-17 och massa sol!) bara för att få i mig lite solsken. Kan hända att det är solsken som saknas :)

Mmm... Det är nog den planen jag går på idag. Frukost och solsken, sen får vi se var vi tar oss :)

Svar på frågor som inte ställdes...

Efter att ha ägnat en hel helg bland massor av pirater så är jag lite förvånad. Tidigare när jag umgåtts med nördar av olika slag så brukar jag alltid få en speciell fråga, den här gången var det bara en som vågade (?) fråga mig den.
Jag pratar så klart om min anatomiska avvikelse...

Iofs vet jag att många inte brukar upptäcka det, har fått höra många som helt plötsligt blivit förvånade när de sett dom.
Så visst, det kan hända att inte alla upptäckte det den här gången heller. Eller så var det folk som trodde att det var hemligt, integritet är ju väldigt respekterat bland pirater ;)

Hursomhelst. Mina tummar ser lite annars ut än vad andras gör. Dom ser mest ut som små lillfingrar som sitter på "fel sida" av handen. Vänster hand är opererad, dom vred tummen så jag kan numera ta pincettgrepp med den. Det gjorde dom när jag gick trean eller fyran... Minns inte riktigt exakt när. Hursomhelst så kan man tycka att det var lite sent att göra det. Eftersom det beror på ett syndrom (som jag inte kommer ihåg namnet på) som hör ihop med det hjärtfel (jag hade två hål i hjärtat som är lagade nu) som jag föddes med, så har jag ju aldrig tidigare haft pincettgrepp. Dvs jag har ingen vidare nytta av det nu heller. Jag kan plocka upp lätta saker med den, använder den till att trycka ner space när jag skriver och... ja, det var väl som allt.
Höger tumme sitter ihop med höger pekfinger och gör inte så mkt alls. Jag brukar få väldigt långa naglar där, som faktiskt till och med brukar vara rena efter jag har planterat saker. Mest troligen därför att jag inte då kan använda den till nåt. Men den är ju ganska söt iaf :)



Eftersom jag aldrig har haft sånna där stora tummar som många andra, så vet jag inte vad jag missar. Jag vet att jag har 4 väldigt bra fungerande fingrar på varje hand som faktiskt går att använda istället för två tummar :) Jag kan beskära träd, rita bra, hantera ett tangentbord, binda buketter, skjuta pilbåge osv. Allt man behöver dvs :)
Det största problemet jag har är att de två benen i underarmarna är ihopväxta. Det leder till att jag inte kan vrida på handleden som de flesta andra, utan måste vika armbågen inåt för att tex kunna ta emot mynt på bussen. Det gör så att mina axlar blir lite överbelastade, säkert armarna åxå. Det är nog det enda jag "lider" av.

Så, ett ganska utelämnande inlägg, ett sånt där personligt ett. Är det nåt mer ni undrar över, skriv i kommentarerna så svarar jag. Jag har lätt att prata om det, dock är det första gången jag bloggar om det...

/Flickan med älghornshänderna
(Myntat av Ina)

----------------------------------------------------------------------------
Holt-Oram Syndrom heter det visst :)