I måndags handlade föräldragruppsträffen om amning. Det är något som skrämmer mig hyfsat mkt. Jag är rädd att det kommer ta jätteont och vara väldigt besvärligt, orden såriga bröstvårtor är typ de värsta som finns.
Och sen att man ska få dåligt samvete för att man kanske inte klarar av att amma, så många som kommer komma med goda råd och så många som kommer veta bäst.
Därför var det väldigt bra med en barnmorska som var ärlig och berättade att hon inte hade lyckats amma med hennes två barn. Om inte ens en barnmorska klarar av det, så då får man faktiskt "misslyckas" med det.
Det låter ju sjukt praktiskt att kunna amma barnet. Man har maten med sig, den är i rätt temperatur och den är med rätt näringsinnehåll, anpassat till barnets ålder.
Plus att eftersom jag på nåt sätt hoppas kunna lajva i sommar så underlättar ju amningen massor. Att behöva blanda till ersättning över öppen eld känns lite besvärligt...
Mitt första mål är att amma i två veckor, för den första tiden är viktigast. Det är då barnet är i som störst behov av antikropparna som finns i råmjölken (Gissa vem som pluggade på naturbruks ;) ) och jag har även för mig att det finns som flest antikroppar i mjölken då.
Sen får vi se hur det går efter det. Som barnmorskan sa, man måste tänka efter hur mkt man får kämpa och om det känns värt i slutändan. En mamma som är helt förstörd för att hon inte kan amma, ett barn som inte får tillräckligt med mat... Ja, det är kanske inte värt att fortsätta amma om man hamnar där? Jag hoppas jag inte gör det :)
onsdag 29 februari 2012
lördag 18 februari 2012
Tankar om barndomen
Det blir vl så antar jag, man tänker mkt på sin egen barndom när man väntar barn. Jämför med de upplevelser man själv hade och så.
Jag hade en bra barndom, min familj är så att säga normal, gräl och bråk ibland, syskon som retades för jämnan, men även massa härliga minnen med lekar, resor, lugna stunder, fredags- och lördagskvällar framför tvn med varsin godisskål (egentligen var det nog glas) med exakt lika mkt godis i. Eller kvällar med chips och dip. Och när vi åkte till Byske för att bada. Det är härliga minnen :)
Skoltiden var väl ganska bra den med. Men ikväll kom jag på en grej som troligen har gjort ganska stort intryck i mitt liv. Jag blev väl inte mobbad direkt, men retad blev jag, och det var för en speciell sak. Min tro.
Normen bland barnen var ju inte att vara kristen, tvärtom. Många gånger fick jag frågor som "Om Gud finns, varför finns det då krig?" och var på liknande sätt tvungen att förklara min tro och försvara kristendomen som sig. Jag minns när jag första gången blev frågad om jag var kristen, jag kanske gick femman. Jag svarade med ett "Jag vet inte" för att komma undan att bli hånad.
Det är svårt att ha våga visa att man har en tro i dom lägena. Anpassar man sig och blir en av dom så behöver man inte utsätta sig för konstiga frågor som inte ställs särskilt snällt.
Jag hoppas mitt barn slipper uppleva det. Att aldrig få sin tro utpekad som ondskefull eller fel.
Till slut ska jag väl själv slippa uppleva det åxå.
Jag hade en bra barndom, min familj är så att säga normal, gräl och bråk ibland, syskon som retades för jämnan, men även massa härliga minnen med lekar, resor, lugna stunder, fredags- och lördagskvällar framför tvn med varsin godisskål (egentligen var det nog glas) med exakt lika mkt godis i. Eller kvällar med chips och dip. Och när vi åkte till Byske för att bada. Det är härliga minnen :)
Skoltiden var väl ganska bra den med. Men ikväll kom jag på en grej som troligen har gjort ganska stort intryck i mitt liv. Jag blev väl inte mobbad direkt, men retad blev jag, och det var för en speciell sak. Min tro.
Normen bland barnen var ju inte att vara kristen, tvärtom. Många gånger fick jag frågor som "Om Gud finns, varför finns det då krig?" och var på liknande sätt tvungen att förklara min tro och försvara kristendomen som sig. Jag minns när jag första gången blev frågad om jag var kristen, jag kanske gick femman. Jag svarade med ett "Jag vet inte" för att komma undan att bli hånad.
Det är svårt att ha våga visa att man har en tro i dom lägena. Anpassar man sig och blir en av dom så behöver man inte utsätta sig för konstiga frågor som inte ställs särskilt snällt.
Jag hoppas mitt barn slipper uppleva det. Att aldrig få sin tro utpekad som ondskefull eller fel.
Till slut ska jag väl själv slippa uppleva det åxå.
onsdag 15 februari 2012
Sovrumsrenovering och Byggla.se
Nu är jag äntligen färdig med all vitmålning av väggarna, nu är det dags att måla träden på väggarna. Jag började med ena trädet igår, och idag har jag varit iväg för att införskaffa rätt färger till kronan, men det gick sämre.
Jag vill ju ha silver i två nyanser, en mkt ljus och en mkt mörk, men det fanns inte att köpa här. Det fanns inte att blanda till något alls med silver, jag fick rådet att gå till en billackeringsfirma typ, men det kändes avancerat. Möjligen kan det gå att blanda till av den lilla silverfärgsburken jag har här hemma med svart och vitt. Jag har ju både svart och vitt hemma redan, så kanske att det går. Kanske.
För övrigt har jag skaffat mig en användare på Byggla där jag lagt upp sovrummet som projekt. Förhoppningsvis är det någon som läser mitt inlägg om färg där och kan svara på mina grubblerier :)
Det verkar vara en rolig sida, man kan lägga upp alla projekten man gör i hemmet och skriva om dom för att dels dela med sig av vad man gjort och lärt sig, dels för att få råd av andra så kallade Bygglare. En spännande sida för alla som gör saker i hemmet, ska ta och lägga upp om toaletten där åxå.
Toalettarbetet går framåt, igår satte Janne in lucka i taket till vindan och rev den gamla trappen. Innan han rev den lade han ett provisoriskt tak av gullfiber så vi inte skulle ha så kallt. Det roliga är att det faktiskt drar mindre av det provisoriska taket än vad det gjorde innan trappen revs. Kalldraget är alltså borta :)
Jag vill ju ha silver i två nyanser, en mkt ljus och en mkt mörk, men det fanns inte att köpa här. Det fanns inte att blanda till något alls med silver, jag fick rådet att gå till en billackeringsfirma typ, men det kändes avancerat. Möjligen kan det gå att blanda till av den lilla silverfärgsburken jag har här hemma med svart och vitt. Jag har ju både svart och vitt hemma redan, så kanske att det går. Kanske.
För övrigt har jag skaffat mig en användare på Byggla där jag lagt upp sovrummet som projekt. Förhoppningsvis är det någon som läser mitt inlägg om färg där och kan svara på mina grubblerier :)
Det verkar vara en rolig sida, man kan lägga upp alla projekten man gör i hemmet och skriva om dom för att dels dela med sig av vad man gjort och lärt sig, dels för att få råd av andra så kallade Bygglare. En spännande sida för alla som gör saker i hemmet, ska ta och lägga upp om toaletten där åxå.
Toalettarbetet går framåt, igår satte Janne in lucka i taket till vindan och rev den gamla trappen. Innan han rev den lade han ett provisoriskt tak av gullfiber så vi inte skulle ha så kallt. Det roliga är att det faktiskt drar mindre av det provisoriska taket än vad det gjorde innan trappen revs. Kalldraget är alltså borta :)
lördag 11 februari 2012
Renovering av sovrummet
Det går ju framåt! Idag har vi putsat spackel, blötlagt tapet och sedan rivit ner den, målat väggarna som blivit putsade ett första lager (kommer nog att räcka med bara två lager, skönt), putsat sista väggen innan vi spacklade även den.
Imorgon får Leif putsa spackelväggen innan han åker iväg för helgnöjen (aka rollspel) och sen ska jag hinna måla väggarna innan jag ska iväg på klädparty och kalas hos Anna. Jag tror att det kommer gå bra :)
Jag längtar mest till när jag ska få börja måla träden på väggarna, men jag funderar litegrann på vilka träd jag ska måla? Ek kanske? Lagom knotiga och härliga träd... Färgerna blir svart och vitt, kanske att jag även förstärker vissa effekter med silver, eller att jag målar några träd i bakgrunden med grått. Vad tycker ni?
Här kommer lite bilder på processen :)
Leif visar stolt upp resultatet av vårt arbete hittills :)
Väggen som vi rev bort resterna av tapeterna och som jag spacklat idag.
Den vita väggen möter den spacklade väggen. Bra skillnad på dom :)
Imorgon får Leif putsa spackelväggen innan han åker iväg för helgnöjen (aka rollspel) och sen ska jag hinna måla väggarna innan jag ska iväg på klädparty och kalas hos Anna. Jag tror att det kommer gå bra :)
Jag längtar mest till när jag ska få börja måla träden på väggarna, men jag funderar litegrann på vilka träd jag ska måla? Ek kanske? Lagom knotiga och härliga träd... Färgerna blir svart och vitt, kanske att jag även förstärker vissa effekter med silver, eller att jag målar några träd i bakgrunden med grått. Vad tycker ni?
Här kommer lite bilder på processen :)
Leif visar stolt upp resultatet av vårt arbete hittills :)
Väggen som vi rev bort resterna av tapeterna och som jag spacklat idag.
Den vita väggen möter den spacklade väggen. Bra skillnad på dom :)
fredag 10 februari 2012
Renovering igång!
Nu har Janne varit här i några timmar och påbörjat renoveringen på toaletten. Den har bestått av att riva ut de gamla golven som låg där. Det var tre lager golv, så det tog sin lilla tid!
Men det känns härligt att vara igång, badkaret kom ju i måndags, och har stått nere i hallen och väntat. Det borde vara typ en vecka bort tills allt är klart, vad spännande det blir!
Så här ser toan ut nu, inte så vackert :)
Däremot är det en ganska vacker text som någon skrivit på den gamla väggen för några år sen.
Själv har jag börjat spackla inne i sovrummet nu, nåt sånt har jag aldrig gjort förr, men med inlevelsen att det bara kan bli bättre går det bra :) Ska ta och spackla färdigt ikväll, sen blir det putsa och måla imorgon. På söndag beräknar jag att det blir färdigt, så kan vi flytta tillbaka sängen dit in. Längtar till dess...
Och jag har köpt oss en barnvagn idag! För bara 1000 kr hittade jag en på facebook, försten dit fick köpa den och det blev jag :) En Emmaljunga från -02, visst, hyfsat gammal, men den kommer bli jättebra! Liggdel, sittdel, regnskydd, myggnät och lite annat bra att ha. Jag är jättenöjd :)
Det har helt enkelt varit en bra dag. Imorgon ska vi in till stan och titta på våtrumstapet och golv till toaletten... Vad roligt!
Men det känns härligt att vara igång, badkaret kom ju i måndags, och har stått nere i hallen och väntat. Det borde vara typ en vecka bort tills allt är klart, vad spännande det blir!
Så här ser toan ut nu, inte så vackert :)
Däremot är det en ganska vacker text som någon skrivit på den gamla väggen för några år sen.
Själv har jag börjat spackla inne i sovrummet nu, nåt sånt har jag aldrig gjort förr, men med inlevelsen att det bara kan bli bättre går det bra :) Ska ta och spackla färdigt ikväll, sen blir det putsa och måla imorgon. På söndag beräknar jag att det blir färdigt, så kan vi flytta tillbaka sängen dit in. Längtar till dess...
Och jag har köpt oss en barnvagn idag! För bara 1000 kr hittade jag en på facebook, försten dit fick köpa den och det blev jag :) En Emmaljunga från -02, visst, hyfsat gammal, men den kommer bli jättebra! Liggdel, sittdel, regnskydd, myggnät och lite annat bra att ha. Jag är jättenöjd :)
Det har helt enkelt varit en bra dag. Imorgon ska vi in till stan och titta på våtrumstapet och golv till toaletten... Vad roligt!
tisdag 7 februari 2012
Hur man skriver intriger | Prolog
Mina anteckningar från "Hur man skriver intriger" från Prolog 2012.
Hur skriver man intriger
Genom att ha större deltagerarrangemang så kan man få mer spel. Man måste engagera spelarna att ta ansvar och spela ut intrigerna.
Ett lajv ska ju vara som en actionfilm, det häftiga som ska hända ska göra det under en bestämd tid.
Inre hot splittrar upp, yttre hot gaddar samman.
Lägg ut idéer och verktyg till deltagarna. Tex att man snor något, ger till en person och skyller på en tredje.
Dolda konflikter, man skapar personliga mål och motiverar, samtidigt som man bygger hinder för att allt inte ska gå rakt på.
Lajvsinne: Förstör inga bevis, detta är något som kan ge spel. Göm grejer synligt. Det handar inte om att vinna lajvet, det handlar om att främja spelet.
Fasta intrigföremålen är de svåra att spela på. Lägg hemligheterna i någons huvud, inte i någons händer så de kan gömma/förstöra det.
Vilka sorters intriger vill du ha? Diplomatiska intriger, äventer? Gör en lista som deltagarna får gradera upp till 5 för att få fram deras förväntningar.
Vad är en intrig?
Ett verktyg som man bygger beröringspunkter med.
Lajv är något konstgjort, världen är inte komplett. Vi måste inte göra någt där för att överleva, men intrigen är som en konstgjord andning. När drivmedlet saknas för överlevnad, så är det intrigen som tillför det.
En intrig är en trygghet för nybörjare, riktlinjer som är enkla att följa och berättar för spelaren om motivationen för rollen.
Genom att lova personliga intriger så minskar man deltagarens jobb med rollen och intrigen. Man konsumerar bara, skapar inget själv.
Behöver man en personlig intrig? Vissa kanske inte behöver något mer att spela på än sin egen roll.
En intrig behöver inte komma från arr, utan kan komma från spelarna. Genom att ta kontakt med spelaren så kan arr arbeta fram bra spelöppningar tillsammans.
Vad förväntar du dig av en intrig?
Den ska vara synkad med karaktären. Intriger som binder samman och bygger upp andras intriger ska ge något till alla spelarna, det ska finnas en mening med det man gör.
Hellre ingen intrig alls, än en intrig som ger en stopp i spelet. Båda parterna måste vara medvetna om varför rollerna ska träffas och vad det ska ge för slags utbyte.
Intrigen ska inte kretsa kring en enda person, för denna person kan försvinna.
Inga omöjliga uppdrag ska finnas, om uppdraget misslyckas ska detta ändå ge mer spel.
Måste man lyckas med intrigen? Måste man hitta skatten för att det ska vara bra? Målet är inget, vägen är allt? Det här kommer man bort från om man kallar det för spelöppning istället för intrig. Intrig är laddat med en målinriktning, spelöppning lämnar större tolkning till spelaren. Genom att byta ut ordet intrig mot Spelöppning kan man motivera spelarna att ta initiativ på ett annat sätt.
Man ska alltid se till att det finns en chans för överlevnad. Det ska alltid finnas en möjlighet till en annan väg, eller att spelaren vet från början precis vad som ska hända. Om beslutet är förbestämt, så måste spelaren off få veta det.
Intrigen kanske passar rollen innan spelet, men rollkaraktären kan ändras när man spelat några timmar, och då förändras hela intrigmallen och kanske inte längre passar rollen. Man kan inte motivera rollen längre.
Ge ut all information för att spelarna ska kunna påverka så mkt som möjligt av spelet.
Vilka delar består en intrig av?
1. Uppdrag för rollen
2. Spelöppningarna
3. Motivation till spelöppningar eller uppdrag.
4. Det måste vara ok att “misslyckas” med intrigen/uppdraget. Det viktiga är att det ger mer att spela på.
5. Det ska öppna till spel för andra.
6. Rykten
7. Varför är jag här? Ska spelaren svara på denna frågan I bakgrundshistorian eller ska arrangören bestämma det?
Skattjakt, metatekniker för att få fram mer intriger under hela lajvet. Låt folk vänta och lida lite innan lösningen kommer.
Kortsiktiga mål och långsiktiga mål är bra om rollerna har, precis som i riktiga livet ger det en riktning åt rollen. Det långsiktiga målet är motivationen som ligger bakom rollens drivkraft, kortsiktiga mål är delmål som tar rollen närmare det långsiktiga målet.
Ge rollen den riktiga intrigen ett dygn in i spelet för att öka på spelupplevelsen.
Tänk på det dramaturgiska uppbyggnaden.
När en ny grupp bildas går den igenom olika stadier, först kommer smekmånaden, sen konflikt och sedan skapas rollfördelningen inom gruppen,(vem tar ledningen, vem lagar maten osv?) efter det kan det komma en ny konflikt och där kan man komma in med fler spelöppningar.
Stämningstexter är fina, men folk förstår inte spelöppningar de ska genomföra.
Att ha kontrollintriger kopplade till en annan roll. Man har fått en intrig på att se till att en annan karaktär genomför sitt uppdrag.
Om man ska köpa något så skapa en förhandling och hämta varorna sen, detta gäller i fall där köpet handlar om flera säckar salt som tex ska räcka hela vintern. Se till att alla är medvetna om hur det hår till att genomföra ett avtal.
Personliga intriger, gruppintriger, alternativ
Putta in intriger via metatekniker. Quest-intriger via spelledaren, eller hitta ett brev med roliga saker på.
Låt det finnas några stora gemensamma hållpunkter som alla vet om, håll sedan alla rollerna till det som personerna själva har skrivit om dom. Låt dom få spela sina roller utifrån vad de har skrivit.
Dela ut spelöppningar till olika roller, men blanda spelöppningarna så att inte alla har samma kort på handen.
Gå igenom innan vilka förhållanden folk har inom grupen. Vem har högre status, vem vill höja sin status och över vem? Använd pilar för att beskriva vem som är högre än den andra.
Hierarkier som folk kan kämpa om.
Personliga intriger glöms lätt bort, medan gruppintriger har flera som kan komma ihåg intrigen. Om en grupp åker tillsammans så kan det vara bra med gruppintrig, för de vill spela tillsammans.
Bönebox till gudarna → lappar till arrangörerna som kan leda till mer spel under lajvet.
Intrighus → man går in och skriver öppningar någonstans där andra kan ta del av det.
Skvallerkorg på dass, man skriver ett rykte och lägger ner i en korg, någon annan drar lappen och spelar(/sprider) ut det.
Hur skriver man intriger
Genom att ha större deltagerarrangemang så kan man få mer spel. Man måste engagera spelarna att ta ansvar och spela ut intrigerna.
Ett lajv ska ju vara som en actionfilm, det häftiga som ska hända ska göra det under en bestämd tid.
Inre hot splittrar upp, yttre hot gaddar samman.
Lägg ut idéer och verktyg till deltagarna. Tex att man snor något, ger till en person och skyller på en tredje.
Dolda konflikter, man skapar personliga mål och motiverar, samtidigt som man bygger hinder för att allt inte ska gå rakt på.
Lajvsinne: Förstör inga bevis, detta är något som kan ge spel. Göm grejer synligt. Det handar inte om att vinna lajvet, det handlar om att främja spelet.
Fasta intrigföremålen är de svåra att spela på. Lägg hemligheterna i någons huvud, inte i någons händer så de kan gömma/förstöra det.
Vilka sorters intriger vill du ha? Diplomatiska intriger, äventer? Gör en lista som deltagarna får gradera upp till 5 för att få fram deras förväntningar.
Vad är en intrig?
Ett verktyg som man bygger beröringspunkter med.
Lajv är något konstgjort, världen är inte komplett. Vi måste inte göra någt där för att överleva, men intrigen är som en konstgjord andning. När drivmedlet saknas för överlevnad, så är det intrigen som tillför det.
En intrig är en trygghet för nybörjare, riktlinjer som är enkla att följa och berättar för spelaren om motivationen för rollen.
Genom att lova personliga intriger så minskar man deltagarens jobb med rollen och intrigen. Man konsumerar bara, skapar inget själv.
Behöver man en personlig intrig? Vissa kanske inte behöver något mer att spela på än sin egen roll.
En intrig behöver inte komma från arr, utan kan komma från spelarna. Genom att ta kontakt med spelaren så kan arr arbeta fram bra spelöppningar tillsammans.
Vad förväntar du dig av en intrig?
Den ska vara synkad med karaktären. Intriger som binder samman och bygger upp andras intriger ska ge något till alla spelarna, det ska finnas en mening med det man gör.
Hellre ingen intrig alls, än en intrig som ger en stopp i spelet. Båda parterna måste vara medvetna om varför rollerna ska träffas och vad det ska ge för slags utbyte.
Intrigen ska inte kretsa kring en enda person, för denna person kan försvinna.
Inga omöjliga uppdrag ska finnas, om uppdraget misslyckas ska detta ändå ge mer spel.
Måste man lyckas med intrigen? Måste man hitta skatten för att det ska vara bra? Målet är inget, vägen är allt? Det här kommer man bort från om man kallar det för spelöppning istället för intrig. Intrig är laddat med en målinriktning, spelöppning lämnar större tolkning till spelaren. Genom att byta ut ordet intrig mot Spelöppning kan man motivera spelarna att ta initiativ på ett annat sätt.
Man ska alltid se till att det finns en chans för överlevnad. Det ska alltid finnas en möjlighet till en annan väg, eller att spelaren vet från början precis vad som ska hända. Om beslutet är förbestämt, så måste spelaren off få veta det.
Intrigen kanske passar rollen innan spelet, men rollkaraktären kan ändras när man spelat några timmar, och då förändras hela intrigmallen och kanske inte längre passar rollen. Man kan inte motivera rollen längre.
Ge ut all information för att spelarna ska kunna påverka så mkt som möjligt av spelet.
Vilka delar består en intrig av?
1. Uppdrag för rollen
2. Spelöppningarna
3. Motivation till spelöppningar eller uppdrag.
4. Det måste vara ok att “misslyckas” med intrigen/uppdraget. Det viktiga är att det ger mer att spela på.
5. Det ska öppna till spel för andra.
6. Rykten
7. Varför är jag här? Ska spelaren svara på denna frågan I bakgrundshistorian eller ska arrangören bestämma det?
Skattjakt, metatekniker för att få fram mer intriger under hela lajvet. Låt folk vänta och lida lite innan lösningen kommer.
Kortsiktiga mål och långsiktiga mål är bra om rollerna har, precis som i riktiga livet ger det en riktning åt rollen. Det långsiktiga målet är motivationen som ligger bakom rollens drivkraft, kortsiktiga mål är delmål som tar rollen närmare det långsiktiga målet.
Ge rollen den riktiga intrigen ett dygn in i spelet för att öka på spelupplevelsen.
Tänk på det dramaturgiska uppbyggnaden.
När en ny grupp bildas går den igenom olika stadier, först kommer smekmånaden, sen konflikt och sedan skapas rollfördelningen inom gruppen,(vem tar ledningen, vem lagar maten osv?) efter det kan det komma en ny konflikt och där kan man komma in med fler spelöppningar.
Stämningstexter är fina, men folk förstår inte spelöppningar de ska genomföra.
Att ha kontrollintriger kopplade till en annan roll. Man har fått en intrig på att se till att en annan karaktär genomför sitt uppdrag.
Om man ska köpa något så skapa en förhandling och hämta varorna sen, detta gäller i fall där köpet handlar om flera säckar salt som tex ska räcka hela vintern. Se till att alla är medvetna om hur det hår till att genomföra ett avtal.
Personliga intriger, gruppintriger, alternativ
Putta in intriger via metatekniker. Quest-intriger via spelledaren, eller hitta ett brev med roliga saker på.
Låt det finnas några stora gemensamma hållpunkter som alla vet om, håll sedan alla rollerna till det som personerna själva har skrivit om dom. Låt dom få spela sina roller utifrån vad de har skrivit.
Dela ut spelöppningar till olika roller, men blanda spelöppningarna så att inte alla har samma kort på handen.
Gå igenom innan vilka förhållanden folk har inom grupen. Vem har högre status, vem vill höja sin status och över vem? Använd pilar för att beskriva vem som är högre än den andra.
Hierarkier som folk kan kämpa om.
Personliga intriger glöms lätt bort, medan gruppintriger har flera som kan komma ihåg intrigen. Om en grupp åker tillsammans så kan det vara bra med gruppintrig, för de vill spela tillsammans.
Bönebox till gudarna → lappar till arrangörerna som kan leda till mer spel under lajvet.
Intrighus → man går in och skriver öppningar någonstans där andra kan ta del av det.
Skvallerkorg på dass, man skriver ett rykte och lägger ner i en korg, någon annan drar lappen och spelar(/sprider) ut det.
Förhör utan våld | Prolog
Det här är mina anteckningar från workshopen "Förhör utan våld" som jag var på under Prolog. Upplevs dom dom svåra att följa är för att det är just anteckningar.
Förhör utan våld
Mkt prat om förtryck och hur man får det snyggt. Många efterfrågar effektiva sätt för att kunna spela det. Vi matas med bilder från tv och filmer där våld och tortyr fungerar, man har ett ansvar när man gör lajv till att inte normalisera och göra ineffektiva metoder till dom styrande. Tortyr och våld är inte effektivt.
Good cop, bad cop funkar, låtsas att man vet mer och få folk att försäga sig och spela på lojalitet genom att offra sig. Man kan hålla ett förhör där man blir vän med offret och genom att erbjuda saker kan man komma längre, locka med att ”berättar du, får du gå” osv.
Du måste hitta en svag punkt för den här rollen, nånting som fungerar för att bryta ner motståndet.
Genom att sätta stämningen först kan man utnyttja det under förhören. Genom att först tortera och vara våldsam, kan man sedan ha ett förhör på en annan plats, ett lugnt rum, där offret berättar.
Om förhörashållaren har ett mkt rent och fint utseende får man en skarp kontrast och kan höja stämningen ytterligare.
Tänk på att spela på att en polis med övertid vill vara där, medan en brottsling vill därifrån.
Skador på lajv läks fort, men tvivel på den motsatta kulturen är en bra metod att få fram en långvarig effekt och en långvarigare vinst för förhörsledaren.
Få offret att känna tvivel mot den sidan han/hon hör till och de val som hans/hennes kultur gjort, och framhäv sedan dom rätt som den motstående kulturen gör. Ta även med de negativa sidorna ens egen kultur har, men motbevisa dem för att rättfärdiga kulturen.
Våga spela på att inte vara den starka idealisten, utan tillåt din roll att bryta ihop. Tänk på dynamiken och spela upp förhöret. Offret bör spela på det hotet som finns via makten som ligger bakom förhörsledaren. Sätt ut gränser till karaktären, så man vet var rollens brytpunkter finns. Genom att våga spela förtryckt kan man få en ordentlig kick.
Tänk även på att offret kanske ine vet mer, känn efter var brytpunkten är och kom ihåg att personen kanske inte minns rätt! Vad vet personen off? Man kan gå igenom detta innan och gå igenom off.
Genomtänkta tecken som visar om det är rollen eller lajvaren som närmar sig gränser. Lajvaren kan även ge tecken om att förhörsledaren kan trycka på mer. Om man börjar spela på något så är det ok att fortsätta, märker man att någon slutar spela så bör man ta det försiktigt.
Tänk på vilken roll förhörsinnehavaren har, en som lyssnar och en som pratar ger ett bra maktspel. Numerärt överläge ger mkt för förhöret. Att ha en som antecknar får en att fundera på vad det var just där som var viktigt? Den tysta förhörsledaren kan koncentrera sig på ansiktsuttrck och viska frågor som ska ställas till den som frågar.
Använd säljknep: ”jag behöver femtusen, men du kanske kan ge mig 500?” Ge sedan personen skuldkänslor för att personen har gett en liten bit och tryck på det för att få ännu mer.
Om man har två offer så tar man in dom en och en och skapar en osäkerhet om vad den andra sagt. Man snärjer in sig mer och mer med lögnerna, utan att ha koll på vad det andra offret sagt.
Ge personen rastlöshet och känslan av att vara låst genom att andra kan passera förbi och gå utan att något händer medan offret själv måste sitta kvar.
Genom att inte ge information till den som ska förhöras skapar man osäkerhet. Om rollen gör något, så leder det till konsekvenser. De flesta lajvkaraktärerna vill nog leva, kom ihåg det helt enkelt.
Tillåt lögner komma, låtsas med att man tror på dom även om man inte gör det, för lögnerna spricker lätt i slutändan ändå. När man ljuger på lajv ska man vara dock försiktig, för allt som man säger är ju egentligen lögn eftersom det är en roll man spelar. Genom att be offret berätta samma historia om och om igen kan man bryta ner plus få fram nya sidor på berättelsen. Och om rollen ljuger så blir lögnen mer och mer komplicerad och svår att komma ihåg rätt. Missinformation kan leda till mer spel.
I Lajv är det offret som bestämmer, men då måste man åxå spela på det, låt lajvet och spelet vara det viktiga, inte stoppa spelet. Håll inte inne på information bara för att du som spelare inte är rädd förhöret, utan spela hela tiden din roll och utgå från den.
Genom att låta spelarna förbereda sig på att de faktiskt kan bli förhörda kan bidra till bättre spel.
Låt inte martyren vara martyr, verkar den vilja bli det så ge martyren gåvor och låt de andra på hans/hennes sida se det. Låt inte offret bestämma utan tigger den om tortyr, ge den nåt annat. ”Slå mig, jag kommer ändå inte prata” kan kontras med att rollen får en riktigt bekväm bädd till sin cell.
Vilken sak skulle skada min karaktärs ego? När blir det pinsamt för min karaktär? Det är bra frågor när det inte ska gå ut på våld. Tänk polisförhör.
Låt andra konsekvenser än att rollen kan dö kännas, låt din roll känna att den kanske kommer åka in i fängelset och spela upp det inombords, så att rollen känner hotet/konsekvensen.
Ett förhör är tänkt att vara effektivt, inte intressant, så man får väga de olika sakerna mot varandra just för att det är ett lajv. Vad blir det bäst spel av? Tortyr är inte effektivt, andra sätt är mkt bättre. Tänk på det inför lajvet.
Dubbelkolla svaren, särskligt de vagt formulerade frågorna. Klargör allt. Upprepa småsvar för att få personen ur balans.
Antyd om planer som rollen har i livet. Om alla dina ansökningar alltid kommer att tappas bort, om du alltid kommer att åka på extra granskning med deklarationen osv. Skapa en levande känsla om hur världen ser ut i lajvet. Påminn rollen om vardagslivet, vem saknar personen, vad har den planerat? Vad missar rollen?
Tänk även på att det här är något som angår bara en del av lajvarna och och att det kan sabba lajvet för de som inte är intresserade av att spela förhör. Det här handlar självklart åxå om vad för slags lajv man åker på, vad förväntar man sig och vilken roll spelar man?
Man måste ta hänsyn till att man inte ska slösa bort effektiv lajvtid. Låt inte spelarna bli frustrerade för att kunna hålla ett förhör. Att sitta själv och vänta kan vara väldigt tråkigt spel, mutar man spelaren eller rollen genom att erbjuda lösningar på väntetiden? Låt spelaren få en chans att byga upp stämningen inom sig, men man behöver inte ofta mer tid för det än en kvart. Isolering och väntan kan vara kortare på lajv och ändå kännas lång. Ett aktivt ignorerande ger mer än att man bara väntar.
Man behöver inte alltid förhöra folk, utan det kan räcka med att man visar upp sig och pratar med folk. Man brukar märka snabbt vilka som söker sig till det hetsigare spelet om man ger folk möjligheterna.
Låt karaktären tänka på framtiden, just för att tänka på vilka konsekvenser detta kan ge.
Hur ska vi se till att spelare har roligt genom att ge oss information, hur känner sig spelarna trygga med att hamna där? Låt det bli ett snyggt skådespel för offret, förhörarna ska bjuda på mkt för att få det intressant för alla spelarna.
Mängden tid man måste förbereda sig innebär att om man inte har våld att tillgå, måste man vara grafisk i sin beskrivning och var ordentligt igenomsnackade om det innan. Låt gruppen snacka ihop sig, öva innan lajvet. Ju mer samkörda man är desto roligare blir det. De förhörsscener som går dåligt är när rollerna är oförberedda. Nån kan alltid ställa till med något, är man inte förberedd så tar man ofta till våld för att det är lättare att spela på. Frustrationen får bestämma.
Förhör utan våld
Mkt prat om förtryck och hur man får det snyggt. Många efterfrågar effektiva sätt för att kunna spela det. Vi matas med bilder från tv och filmer där våld och tortyr fungerar, man har ett ansvar när man gör lajv till att inte normalisera och göra ineffektiva metoder till dom styrande. Tortyr och våld är inte effektivt.
Good cop, bad cop funkar, låtsas att man vet mer och få folk att försäga sig och spela på lojalitet genom att offra sig. Man kan hålla ett förhör där man blir vän med offret och genom att erbjuda saker kan man komma längre, locka med att ”berättar du, får du gå” osv.
Du måste hitta en svag punkt för den här rollen, nånting som fungerar för att bryta ner motståndet.
Genom att sätta stämningen först kan man utnyttja det under förhören. Genom att först tortera och vara våldsam, kan man sedan ha ett förhör på en annan plats, ett lugnt rum, där offret berättar.
Om förhörashållaren har ett mkt rent och fint utseende får man en skarp kontrast och kan höja stämningen ytterligare.
Tänk på att spela på att en polis med övertid vill vara där, medan en brottsling vill därifrån.
Skador på lajv läks fort, men tvivel på den motsatta kulturen är en bra metod att få fram en långvarig effekt och en långvarigare vinst för förhörsledaren.
Få offret att känna tvivel mot den sidan han/hon hör till och de val som hans/hennes kultur gjort, och framhäv sedan dom rätt som den motstående kulturen gör. Ta även med de negativa sidorna ens egen kultur har, men motbevisa dem för att rättfärdiga kulturen.
Våga spela på att inte vara den starka idealisten, utan tillåt din roll att bryta ihop. Tänk på dynamiken och spela upp förhöret. Offret bör spela på det hotet som finns via makten som ligger bakom förhörsledaren. Sätt ut gränser till karaktären, så man vet var rollens brytpunkter finns. Genom att våga spela förtryckt kan man få en ordentlig kick.
Tänk även på att offret kanske ine vet mer, känn efter var brytpunkten är och kom ihåg att personen kanske inte minns rätt! Vad vet personen off? Man kan gå igenom detta innan och gå igenom off.
Genomtänkta tecken som visar om det är rollen eller lajvaren som närmar sig gränser. Lajvaren kan även ge tecken om att förhörsledaren kan trycka på mer. Om man börjar spela på något så är det ok att fortsätta, märker man att någon slutar spela så bör man ta det försiktigt.
Tänk på vilken roll förhörsinnehavaren har, en som lyssnar och en som pratar ger ett bra maktspel. Numerärt överläge ger mkt för förhöret. Att ha en som antecknar får en att fundera på vad det var just där som var viktigt? Den tysta förhörsledaren kan koncentrera sig på ansiktsuttrck och viska frågor som ska ställas till den som frågar.
Använd säljknep: ”jag behöver femtusen, men du kanske kan ge mig 500?” Ge sedan personen skuldkänslor för att personen har gett en liten bit och tryck på det för att få ännu mer.
Om man har två offer så tar man in dom en och en och skapar en osäkerhet om vad den andra sagt. Man snärjer in sig mer och mer med lögnerna, utan att ha koll på vad det andra offret sagt.
Ge personen rastlöshet och känslan av att vara låst genom att andra kan passera förbi och gå utan att något händer medan offret själv måste sitta kvar.
Genom att inte ge information till den som ska förhöras skapar man osäkerhet. Om rollen gör något, så leder det till konsekvenser. De flesta lajvkaraktärerna vill nog leva, kom ihåg det helt enkelt.
Tillåt lögner komma, låtsas med att man tror på dom även om man inte gör det, för lögnerna spricker lätt i slutändan ändå. När man ljuger på lajv ska man vara dock försiktig, för allt som man säger är ju egentligen lögn eftersom det är en roll man spelar. Genom att be offret berätta samma historia om och om igen kan man bryta ner plus få fram nya sidor på berättelsen. Och om rollen ljuger så blir lögnen mer och mer komplicerad och svår att komma ihåg rätt. Missinformation kan leda till mer spel.
I Lajv är det offret som bestämmer, men då måste man åxå spela på det, låt lajvet och spelet vara det viktiga, inte stoppa spelet. Håll inte inne på information bara för att du som spelare inte är rädd förhöret, utan spela hela tiden din roll och utgå från den.
Genom att låta spelarna förbereda sig på att de faktiskt kan bli förhörda kan bidra till bättre spel.
Låt inte martyren vara martyr, verkar den vilja bli det så ge martyren gåvor och låt de andra på hans/hennes sida se det. Låt inte offret bestämma utan tigger den om tortyr, ge den nåt annat. ”Slå mig, jag kommer ändå inte prata” kan kontras med att rollen får en riktigt bekväm bädd till sin cell.
Vilken sak skulle skada min karaktärs ego? När blir det pinsamt för min karaktär? Det är bra frågor när det inte ska gå ut på våld. Tänk polisförhör.
Låt andra konsekvenser än att rollen kan dö kännas, låt din roll känna att den kanske kommer åka in i fängelset och spela upp det inombords, så att rollen känner hotet/konsekvensen.
Ett förhör är tänkt att vara effektivt, inte intressant, så man får väga de olika sakerna mot varandra just för att det är ett lajv. Vad blir det bäst spel av? Tortyr är inte effektivt, andra sätt är mkt bättre. Tänk på det inför lajvet.
Dubbelkolla svaren, särskligt de vagt formulerade frågorna. Klargör allt. Upprepa småsvar för att få personen ur balans.
Antyd om planer som rollen har i livet. Om alla dina ansökningar alltid kommer att tappas bort, om du alltid kommer att åka på extra granskning med deklarationen osv. Skapa en levande känsla om hur världen ser ut i lajvet. Påminn rollen om vardagslivet, vem saknar personen, vad har den planerat? Vad missar rollen?
Tänk även på att det här är något som angår bara en del av lajvarna och och att det kan sabba lajvet för de som inte är intresserade av att spela förhör. Det här handlar självklart åxå om vad för slags lajv man åker på, vad förväntar man sig och vilken roll spelar man?
Man måste ta hänsyn till att man inte ska slösa bort effektiv lajvtid. Låt inte spelarna bli frustrerade för att kunna hålla ett förhör. Att sitta själv och vänta kan vara väldigt tråkigt spel, mutar man spelaren eller rollen genom att erbjuda lösningar på väntetiden? Låt spelaren få en chans att byga upp stämningen inom sig, men man behöver inte ofta mer tid för det än en kvart. Isolering och väntan kan vara kortare på lajv och ändå kännas lång. Ett aktivt ignorerande ger mer än att man bara väntar.
Man behöver inte alltid förhöra folk, utan det kan räcka med att man visar upp sig och pratar med folk. Man brukar märka snabbt vilka som söker sig till det hetsigare spelet om man ger folk möjligheterna.
Låt karaktären tänka på framtiden, just för att tänka på vilka konsekvenser detta kan ge.
Hur ska vi se till att spelare har roligt genom att ge oss information, hur känner sig spelarna trygga med att hamna där? Låt det bli ett snyggt skådespel för offret, förhörarna ska bjuda på mkt för att få det intressant för alla spelarna.
Mängden tid man måste förbereda sig innebär att om man inte har våld att tillgå, måste man vara grafisk i sin beskrivning och var ordentligt igenomsnackade om det innan. Låt gruppen snacka ihop sig, öva innan lajvet. Ju mer samkörda man är desto roligare blir det. De förhörsscener som går dåligt är när rollerna är oförberedda. Nån kan alltid ställa till med något, är man inte förberedd så tar man ofta till våld för att det är lättare att spela på. Frustrationen får bestämma.
Bilresan till Prolog.
Nu har ganska många av er redan sett bilden från facebook, men jag tänkte skriva ner händelsen åxå.
Vi var alltså med om en krasch med bilen när vi åkte ner till Prolog i helgen. Vi hade fått varningar om att det var halt, men vi lyssnade dåligt på dom varningarna.
Vi hade bytt förare från mig till Jens, jag satt i passagerarsätet vilket är det bekvämaste sätet när man har blivit aningens rund om magen, och höll på att leta reda på muffins i en burk och funderade på hur jag skulle skicka runt den till alla andra i bilen. Jens blev distraherad av allt jag höll på med och tittade nån sekund för länge på alla kakorna, när han tittade upp hade han hamnat väldigt nära mitträcket på en enfiliga vägen. Han svängde då bilen till höger och fick sladd, varvid han bromsade och rekylsladden blev ännu värre.
Min första tanke när det hände var att det var lugnt, det var bara en liten sladd, den går att häva. När jag ser andra sladden komma och i vilken hastighet vi möter räcket på utsidan av vägen (det var en sjö där med räcke runtom, hade det inte varit en sjö hade vi nog åkt i diket och kanske skadat bilen mindre. Kanske.) förstår jag att det här inte kommer att gå vägen. När jag dessutom märker att vi snart gör en snurr med bilen (inte en volt, utan en snurr på vägen) så tar jag ett djupt andetag, lutar mig bakåt i sätet, slappnar av och stänger ögonen. Det finns absolut inget jag kan göra och att få panik kommer inte att hjälpa.
Det tar inte lång stund innan bilen har stannat.
Jag har ont i armen men annars känner jag mig helt ok, självklart är jag aningens skakad, men inte så farligt. Jag böjer mig fram och trycker in varningsblinkersten och känner mig brådskad att ta mig ut ur bilen, jag vet ju att det kommer att komma bilar efter oss, och vem vet om dom hinner stanna? Så, jag tar ihop mina saker, går ut och ställer mig nedanför vägräcket, kommer det en bil ska jag inte vara på samma sidan räcket som bilarna.
Anledningen till varför jag hade ont i armen var för att sidoairbagen hade lösts ut. Ingen av dom framför oss hade lösts ut, troligen för att all kraft var riktad åt sidorna, inget kom framifrån eller bakifrån. Vilket var en fantastisk tur, för på hatthyllan låg en ganska stor ryggsäck som hade vägt flera ton om den flygit framåt helt plötsligt.
Efter kraschen gjorde vi dock allt rätt, vi ringde 112, vi skyndade ut med varningstriangel så inga fler skulle skadas osv. Polis och räddningstjänst kom och tog hand om oss, dom skjutsade till och med oss vidare till ett värdshus inte så långt därifrån.
När vi var där så bestämde vi oss för hur vi skulle göra för att ta oss vidare. Planen buss till Uppsala och hyrbil därefter kändes bäst, så vi ringde och ordnade plats på buss (det är en historia i sig det åxå, Y-buss har ett väldigt krångligt sätt för att få en plats på bussen). Bussen kom och vi hoppade på.
När vi åkt typ 30/40 min så ser jag att det är stopp på vägen framför oss. Folk suckar och hoppas att dom inte ska bli ståendes igen. Busschauffören bromsar in, men det är för halt. Den stora lastbilen framför oss närmar sig i en alldeles för snabb hastighet för att det här ska gå vägen... Chaffisen tar beslutet att köra på sidan om lastbilen (inget räcke på utsidan den här gången) och helt plötsligt märker vi hur bussen lutar av att den helt enkelt kör i diket. Det enda jag tänker är att det här kan inte vara sant, vi kan inte råka ut för en till olycka igen?! Men, chaffisen är duktig. Medan flertalet passagerare (däribland jag) är rädda för att bussen ska tippa, så navigerar han helt enkelt bussen vidare framåt, och upp på vägen igen! Lastbilarna släpper in honom mellan sig och helt plötsligt står vi still, på vägen, helt oskadda.
*pust*
Vi kom senare fram till att den där händelsen hade nog helt enkelt inte skett, för den var för otrolig. Efter vi klivit av bussen så fick vi även här att busschauffören var en rallyförare, det kändes väldigt bra att ha fått åka med honom :)
Så här såg bilen ut efter kraschen, vi är väldigt glada över att vara oskadda.
Vi var alltså med om en krasch med bilen när vi åkte ner till Prolog i helgen. Vi hade fått varningar om att det var halt, men vi lyssnade dåligt på dom varningarna.
Vi hade bytt förare från mig till Jens, jag satt i passagerarsätet vilket är det bekvämaste sätet när man har blivit aningens rund om magen, och höll på att leta reda på muffins i en burk och funderade på hur jag skulle skicka runt den till alla andra i bilen. Jens blev distraherad av allt jag höll på med och tittade nån sekund för länge på alla kakorna, när han tittade upp hade han hamnat väldigt nära mitträcket på en enfiliga vägen. Han svängde då bilen till höger och fick sladd, varvid han bromsade och rekylsladden blev ännu värre.
Min första tanke när det hände var att det var lugnt, det var bara en liten sladd, den går att häva. När jag ser andra sladden komma och i vilken hastighet vi möter räcket på utsidan av vägen (det var en sjö där med räcke runtom, hade det inte varit en sjö hade vi nog åkt i diket och kanske skadat bilen mindre. Kanske.) förstår jag att det här inte kommer att gå vägen. När jag dessutom märker att vi snart gör en snurr med bilen (inte en volt, utan en snurr på vägen) så tar jag ett djupt andetag, lutar mig bakåt i sätet, slappnar av och stänger ögonen. Det finns absolut inget jag kan göra och att få panik kommer inte att hjälpa.
Det tar inte lång stund innan bilen har stannat.
Jag har ont i armen men annars känner jag mig helt ok, självklart är jag aningens skakad, men inte så farligt. Jag böjer mig fram och trycker in varningsblinkersten och känner mig brådskad att ta mig ut ur bilen, jag vet ju att det kommer att komma bilar efter oss, och vem vet om dom hinner stanna? Så, jag tar ihop mina saker, går ut och ställer mig nedanför vägräcket, kommer det en bil ska jag inte vara på samma sidan räcket som bilarna.
Anledningen till varför jag hade ont i armen var för att sidoairbagen hade lösts ut. Ingen av dom framför oss hade lösts ut, troligen för att all kraft var riktad åt sidorna, inget kom framifrån eller bakifrån. Vilket var en fantastisk tur, för på hatthyllan låg en ganska stor ryggsäck som hade vägt flera ton om den flygit framåt helt plötsligt.
Efter kraschen gjorde vi dock allt rätt, vi ringde 112, vi skyndade ut med varningstriangel så inga fler skulle skadas osv. Polis och räddningstjänst kom och tog hand om oss, dom skjutsade till och med oss vidare till ett värdshus inte så långt därifrån.
När vi var där så bestämde vi oss för hur vi skulle göra för att ta oss vidare. Planen buss till Uppsala och hyrbil därefter kändes bäst, så vi ringde och ordnade plats på buss (det är en historia i sig det åxå, Y-buss har ett väldigt krångligt sätt för att få en plats på bussen). Bussen kom och vi hoppade på.
När vi åkt typ 30/40 min så ser jag att det är stopp på vägen framför oss. Folk suckar och hoppas att dom inte ska bli ståendes igen. Busschauffören bromsar in, men det är för halt. Den stora lastbilen framför oss närmar sig i en alldeles för snabb hastighet för att det här ska gå vägen... Chaffisen tar beslutet att köra på sidan om lastbilen (inget räcke på utsidan den här gången) och helt plötsligt märker vi hur bussen lutar av att den helt enkelt kör i diket. Det enda jag tänker är att det här kan inte vara sant, vi kan inte råka ut för en till olycka igen?! Men, chaffisen är duktig. Medan flertalet passagerare (däribland jag) är rädda för att bussen ska tippa, så navigerar han helt enkelt bussen vidare framåt, och upp på vägen igen! Lastbilarna släpper in honom mellan sig och helt plötsligt står vi still, på vägen, helt oskadda.
*pust*
Vi kom senare fram till att den där händelsen hade nog helt enkelt inte skett, för den var för otrolig. Efter vi klivit av bussen så fick vi även här att busschauffören var en rallyförare, det kändes väldigt bra att ha fått åka med honom :)
Så här såg bilen ut efter kraschen, vi är väldigt glada över att vara oskadda.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)